Pehr Stenbergs levernesbeskrivning

Vad gör man med ca 5000 handskrivna sidor från en
levnadsbeskrivning från slutet av 1700-talet av
Stöckebondsonen tillika prästen i Umeå landsförsamling, Pehr
Stenberg?
Jo, om detta berättade Fredrik Elgh vid föreläsning för Umeå Senioruniversitet
den 5 oktober och vad som framkom var en öppenhjärtig redovisning av en
ung man som från bondson till läroverksstudier och universitetsstudier vid
Åbo Akademi efter diverse egna nedtecknade upplevelser av sin levnad så
småningom blev någorlunda stadgad som kommunister i Umeå. Men
däremellan hände ett och annat: misslyckade frierier och sparken som
informator i Åbo, besök på ”karusell” i Stockholm där bl a Gustav III deltog,
trolig spion för svenska generaler i samband med fångenskap hos ryssar
under svensk-ryska kriget och lite till.
Fredrik Elgh fick tillsammans med bl a Ola Wennstedt m fl på dåvarande
DAUM och Nordiska språk ordning på dessa handskrifter efter nio års
redigeringsarbete. Det resulterade i fyra volymer (+ registervolym), ett unikt
tidsdokument där andra fåtaliga exempel är dagböcker/brev inom högadeln i
Stockholm. Förlagorna fanns naturligtvis där, Pehr Stenbergs son hade räddat
handskrifterna från lågor i prästgården på Backen 1850 (och fick sota med sitt
liv), de ursprungliga handskrivna böckerna hamnade på Kungliga Biblioteket,
återupptäcktes av bl a litteraturprofessorn Magnus v Platen och började få
nytt liv när dennes påbörjades dokumentation återupptäcktes på
Forskningsarkivet vid Umu och 1987 resulterade i Pehr Stenbergs
Umebeskrivning (Margit Wennstedt/Sigurd Fries).
Pehr Stenberg hade många strängar på sin lyra (därför blev han ”bara”
kommunister, aldrig prost?), förutom det klerikala var botanist och dialektolog.
Men det återstår ett stort frågetecken, avslutade Fredrik Elgh sin framställning
med: Var är det kartmaterial som Pehr Stenberg servade de svenska
generalerna med i sin ryska fångenskap?